St. Cecilia
Idag är det namnsdagen man lär komma ihåg om man heter Cecilia. Inte för att det är märkvärdigt eller så men glädjes för gratulationer samt ett fint litet kort på posten. Nu har jag fått en adventskalender vilket känns konstigt men det stärker verkligen saknaden efter en riktig höst och en kall snörik vinter. Det känns absurt att det nu är två veckor kvar innan sista veckan är här. Den senaste tiden här har man i alla fall sprungit till sjukhuset med jämna mellanrum för att få svar på vad felet är. Dock verkar allt vara bra vilket är konstigt. Tur är att den doktoraktiga personen jag är i kontakt med nu tycker det med så hon verkar inte ge upp. Veckan som precis har passerat har jag njutit till fullo av att Hanna är på Hawaii och njuter. Att ha rummet för sig själv är guld värt säger jag bara. Det är bra att man har testat på hela grejen att dela rum med någon och så, men som en tjugotvåårig dominant person känner jag att det inte är det mest ultimata. Hade klart passat bättre om man var liten igen. Jag får påminna mig själv att ha ett eget rum i framtiden.
Dock har man inte kunna njutit till fullo eftersom min kropp tyckte att förkylning och en endagars feber passade bra. Trots sjukdom så måste jag säga att det känns bra så jag borde inte klaga. I skolan är det mycket nu i slutet. Man borde vara mer produktiv men hjärnan går på reserven för stunden så man har knappt energi att hålla sig vaken från morgon till kväll utan att somna. Dock blir det att lägga på ett kol eftersom slutet snart är här och man vill verkligen inte göra allt i sista stund. Konstigt nog har jag i alla fall fått bra respons ifrån skådespelarklasserna vilket är uppmuntrande i alla fall. Tyvärr är det dem andra jag måste göra en massa väldigt krävande saker. Det blir att göra det samt att hoppas på ett bra resultat på de testerna man får göra. På torsdag är det i alla fall Thanksgiving vilket blir intressant kan man minst sagt säga. Inte nog med att man har fått uppleva Halloween i staterna utan nu ska man medverka på en av amerikanernas största tradition. Man skulle befinna sig i en mer höstig stad dock för att den typiska bilden av högtiden skulle inträffa, dock tror jag inte att man kommer att bli besviken. Om jag har uppfattat det hela rätt är det mat som konsumeras konstant under dagen, och man skämtar ju inte om mat så.
