Worth it!


Efter helgens guldkorn, i form av de sista avsnitten av Twin Peaks, samt att fullfölja veckans glamorösa liv genom att ta ett bad varje dag, befinner jag mig helt utpumpad på energi och med smärtor i diverse olika kroppsdelar. Starten på denna vecka har inletts med Carls försök att få mig att äta russin och dricka sockerhaltiga drycker när jag satt på golvet och rotade igenom min väska. Dålig start var det utan tvekan men blev aningen bättre när jag begav mig ner på staden och letade efter en beige cape. Tyvärr verkar caper inte vara lätta att finna om man vill ha en stilig sådan. Jag har letat efter en sedan förra våren och efter mycket slit fann ja en mycket vacker variant. Dock var den marinblå och hade det facila priset av fem och ett halv tusen svenska riksdaler.

 

 

 

Utan cape gick jag tillsammans med alla turister i gamla staden och vid riksdagen. Om det berodde på terroristattentat-snacket eller valet av talmannen är jag inte säker på, men det stod tre stora polisbilar tillsammans med dussintal poliser vid båda sidorna av riksdagshuset. Jag hoppas att det är p.g.a. den senare anledningen. Jag vill gärna att Sverige och resterande delar av världen slipper terrorister, det skulle underlätta en hel del.

 

När jag strosade omkring i rask takt och besviken på det befintliga capeutbudet, fann jag i ett skyltfönster en liten skylt där det stod att de söker personal. Jag gick in och checkade läget och begav mig hemåt för att knåpa ihop en variant på ett curriculum vitae. Istället blev det en promenad följt av matlagning och funderingar om livet tillsammans med familjen.

 

Sedan blev det tisdagsmorgon och jag slapp att övertala broder min att jag inte behöver russin. Efter att ha klarnat till i huvudet insåg jag att jag inte förlorar något på att skriva ett litet personligt brev och lämna in. Efter att ha njutit av en god lunch även denna dag blev det tid att rota ihop brevet och trava ner på staden. Där blev det att agera lite extra charmig och glad när jag lämnade in den halvdana sidan där jag beskriver hur otroligt duktig jag är. Sedan bar det av mot fabrique och deras underbara surdegsbröd. När jag väl hade en meter lång levain limpa under armen bar det av mot hemmets lugna miljö.

 

Efter middagen och en promenad ut i det kalla vädret, har aftonen bjudit på en hel del bilar med hjälp av Top Gear från televisionen och de spännande modellerna man såg ute i blåsten. Jag har nu funnit en väldigt vacker röd italiensk bil som även den har ett mycket facilt pris. Då är chansen att jag investerar i capen utan tvekan större, den har jag i alla fall råd med.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0