Elegant equation

Idag är det den sista dagen årets sommar bjuder på. Turen med oss delades det ut några sista solstrålar samt några urkramade varma grader. Med sommarens sista timmar är det en hel del fokus på höstens underbara dagar som är smått inplanerade redan nu. Igår natt bokades resan till staden som jag fortfarande anser vara mitt hem. Konstigt nog längtar jag till slutet av oktober mer än vanligt. Det är något med London som jag inte riktigt kan sätta fingret på men frågan är om det verkligen behövs. Staden säger mycket i sig själv och jag lyssnar med nöje på den om och om igen. I vanliga fall gillar jag variation när jag lyssnar på musik, men London kan jag ha på repeat i evigheter.

 

 

 

Tyvärr är sommaren slut vilket är tragiskt i många fall trots att känslan av dess bortgång redan har varit här någon vecka. Dock är jag principfast och traditionstrogen och med den sista augustidagen avslutas den sista sommardagen. Minuterna som avrundar sommaren tvåtusentio är väldigt få för tillfället och räknas ner sakta men väldigt säkert. Jag har turen på min sida i alla fall, jag har London en lång helg i höst. Jag har även skapliga planer för framtiden halvt bestämda. Nu är det bara att utnyttja tiden fram till dess till fullo. På något sätt känns det som om jag kommer att ha en hel del projekt och idéer men som vanligt blir schemat lite knapert. Kanske blir det annorlunda nu när man har ett år till på nacken, annars är det en del av mina traditionsfasta delar. Allt återstår att se.