Prinsessan på ärten
Idag har jag startat dagen med att befinna mig i en dimma. Huvudet i samarbete med resterande kropp har nu motverkat mig i över en vecka vilket nu gör att kroppen är inställd på den eviga vilan. Jag kan utan tvekan säga att det är underligt det som händer men jag har inte tid för det just nu. Jag måste bara få studierna under kontroll så får jag mer koll på läget. Dock behövs min hjärna i funktion för att studierna ska skötas bra, vilket den inte gör.
Denna morgon släpade jag mig ut för att äta frukost och sedan knackade det på dörren. Där stod Kevin, vår hyresvärd, tillsammans med någon elektriker. Plötsligt så visade Kevin mig utrymmet nere i källaren där det finns mycket smått och gott, bland annat något som kommer att hjälpa min rygg och höft en smula. Nu kan min kropp i alla fall vara inställd på sömn, dock inte den eviga utan den nattliga. Jag fick en ”ny” madrass som förhoppningsvis kommer göra det möjligt för mig att sova på sidan. Den madrassen jag har haft hittills har skapat fina trycksår på höftleden vilket inte känns som det ultimata.
Min säng fast bilden är dock spegelvänd.
Ett av många problem är nu förhoppningsvis löst. Jag kommer kunna sova mjukare men mycket högre, eftersom Kevin föreslog att ha den mjuka madrassen som en bäddmadrass. Nu blir det bara att försöka att vinna tillbaka min kropp på min sida så att studierna och visumet inte blir lidande. Jag känner paniken inför allt som ska göras men jag kan inte göra det eftersom ingenting fungerar. Ärligt talat vet jag inte vad jag ska göra, vilket känns ovant. Det måste i alla fall bli någon ändring på den nuvarande situationen, annars väntar nog den eviga sömnen. Då går jag från prinsessan på ärten till Snövit utan prinsens existens.