Marvelous Mado
Denna dag går alla ära till min kära väninna Anna. Det är nämligen hennes tur att fylla år idag. Tur var att jag träffade henne i veckan efter att ha lämnat av fader på Arlanda och transportera mig vidare till staden där majoriteten av mina Gävlevänner bor. Först blev det att orientera sig fram i staden där man har befunnit sig alldeles för lite för att ha koll på gatorna. När man väl hade funnit en gratis parkering nära stadskärnan och funnit David för att tillsammans äta en liten lunch. Efter att ha spenderat några timmar med honom blev det att återigen att lita på lokalsinnet för att finna Flogsta. Med mycket tur stämde min magkänsla väldigt bra och fann mig fram till kollektivet Kråkan. Det visade sig att parkeringsautomaten i området var ur funktion vilket återigen resulterade i gratis parkering. Väl där blev det att promenera i skogsområdet undertiden min kära vänskapskrets av härliga kvinnor städade, studerade och ordnade inför kvällens äventyr. Sedan blev det att överraska Jossan när jag stod utanför hennes och Annas dörr med packning och matkassar. Det var tid för mig att flytta in för kvällen.
Eftersom jag invaderade deras lilla ombonade krypin tyckte jag att det jag kunde bidra med var en middag. Där satt vi och åt mat tillsammans med musikalen Maggie i bakgrunden. När tonerna av klass 9a och 9b tog slut var det tid för Anna och mig att lämna Jossan åt studierna och åka mot Lisas bostad. På vägen dit hämtade vi upp Fanny, Adam samt två klasskamrater till Anna. Efter ett virrande bland gatorna fann vi den fina bostaden där den lika vackra Lisa bodde och bjöd in oss till en mysig förfest. När Amanda och Hanna bland andra kamrater till Uppsalagänget anlände bar det av mot Kalmarunionens lokal fylld med dansanta personer tillhörande WILDE:s underbara toner. Jag blev insläppt tackvare Amandas helgonförklarade kompis. All ära till henne den kvällen och fortfarande. Väl inne träffade jag en hel del personer man olyckligtvis inte har sett på ett bra tag. Efter många samtal och några danssteg bar det av hemåt för min, Amandas och hennes cykels del. Väl i Flogstas lägenhetsområde slank jag ner i sängen väl iordninggjord av Jossan.
Nästa morgon var det att träffa kollektivet och spendera förmiddagen tillsammans med dem innan det bar av mot den lokala pizzerian för att ordna lite lunch innan bilresan hem kallade för min del. Väl hemma var det tillbaka till det vanliga. Uppsalaresan var aningen kort men man ska sluta när det är på topp. Då har man saker att längta tillbaka till istället för att känna att det är tur att man inte bor bland dessa fantastiska personer. Eftersom resan var kortvarig längtar man speciellt tillbaka till dem idag då Anna fyller år. Hon är numera en i klubben av tjugoettåringarna, vilken hon har varit väldigt saknad i. Gratulerar till dig min kära vän, du förtjänar att få besöka de Nordamerikanska klubbarna och barerna.
