Lost and left behind

Så långt tillbaka jag minns, har jag alltid haft denna jobbiga känsla inom mig. Alltid varit orolig över att min farhåga skulle inträffa och fick mig att somna flera gånger på en tårfylld kudde. Jag har ständigt blivit påmind om detta mardrömsscenario. Nu behöver jag inte längre invänta att det värsta ska inträffa, för det är redan försent. Från att ha varit Bambi på hal is, har det hela resulterat i att Bambi har fallit genom isen och ner i det iskalla vattnet. Inte nog med den plötsliga chocken utan även insikten att hur man än gör kommer man inte att kunna ta sig upp till det säkra igen.

 

Det känns svårt och jobbigt och för tillfället vet jag inte vad jag ska göra eller hur jag ska lösa situationen. Det blir svårt att ordna något som man inte har med att göra, men blir utsatt av det som händer. Det är även underligt hur något som är strålande och glädjande för någon, resulterar sig i total olycka och ensamhet för en annan. Jag vill gärna inte vara ensam i världen fylld av lycka, men det är kanske så att någon får ta den olycka för att väga upp andras eufori. För stunden känns det som om jag är personen som har dragit nitlotten.

 

Efter några tårfyllda dagar trodde jag inte att det skulle finnas några fler tårar att fälla. Jag tänkte att den smärtan bara är psykologisk och försvinner om jag så bara vill. Sedan inser jag hur fysiskt ont det gör i vänster arm och runt hjärtat. En del av mig blir orolig över min hälsa, den andra bryr sig inte om vad det än är. Hur mycket jag än vill förneka det verkar min kropp lida av det hela på samma sätt som mitt sinne. Inget ser ljust ut i denna värld och varje cell i min kropp får nu känna samma sak som det mentala utsätts för.

 

 

Nu är jag här förtvivlad och sårad med alla säkerheter raderade. Från att ha varit en välfylld bok har allt innehåll bara suddats ut och ger mig inget val än att starta om på nytt. Dock får jag skriva den helt och hållet själv, utan den hjälp och stöd jag egentligen behöver. För nu, nu är jag ensam. Jag är ensam i en värld fylld av människor.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0