Au natural
Iväg mot den sista lektionen i muntlig och skriftlig kommunikation, bar det av emot denna morgon. Det bar även mot min sista presentation som inte skulle vara akademisk och väldigt säljande. När jag kom till lektionssalen denna morgon var den redan upptagen, vilket Marko sedan upptäckte när även han kom dit. Då var det inte nådigt för min kära väninna Stinas pappa Jan Berglin, som fick en rejäl utskällning av en bestämd amerikanare. Efter att ha skickat ut hans klass ur vårt klassrum, till rummet bredvid, var det tid för oss att ha de sista presentationerna.
Jag stod där och presenterade halstabletter och hade nästan kol på en i publiken, efter att jag hade bjudigt henne på en av det väldigt starka tabletterna. Jag förberedde mig på värsta möjliga feedbacken eftersom jag nästan dödade en, upprepade samma sak om och om igen. Istället fick jag bra kritik och att han tyckte att jag har det där med att hålla tal i mig, att det ligger naturligt för mig. Sedan fick jag även kommentarer angående min klädstil, han drog paralleller med Vouge. Jag får ta det som en komplimang, hoppas jag. Sedan var lektionen slut och det var tid att gå hem för att äta lunch.
När jag går mot hemmets värme, möts jag av en man i klädd en gul regnjacka och en stickad mössa neddragen långt över öronen, som ler otroligt mycket mot mig och vinkar. Det var Marko, jag fortsatte och gå och gav det största leende tillbaka eftersom jag inte hade en aning hur jag skulle bete mig. Marko är en läskig person som jag ser upp till och respektera, men jag skulle verkligen inte komma i bråk eller oense med honom.
Mitt nuvarande liv, dokumenterat av andra och hittat på google.se
Sedan var det träning för min del idag igen, en riktig pärs men värt mödan. Efter alla träningsformer var det middagsdags framför tv-apparaten och grammatikboken, eftersom mamma var ute med Marianne. Dock lades fokusen mer på tv:n än på studierna och tillslut lades boken bort för att kunna koncentrera sig på det senaste avsnittet av ”Criminal Minds”. Efter ett tag kom mamma hem och jag tog min femte kopp te för dagen, då en rymmer cirka sju deciliter. Efter att ha ätit en hel del och fått upp blodsockret är det väl nu tid för grammatikboken igen, eller snarare sängen och sömnens rike.
