Ett virrvarr av högsta klass
Idag var det den sista dagen man hade på sig för att fixa ihop sin portfolio för de skriftliga och muntliga delkurserna. Morgonen spenderades framför datorn och en del korregerande i diverse texter tillsammans med två stora koppar te och ljuv musik från Frank Sinatra. När jag väl hade skrivit ut alla papper och satt ihop dem vackert med gem, bar det av mot högskolans lokaler.
När jag väl hade kommit fram till rätt våning i rätt byggnad, visade det sig att det var lunchstängt. Tur i oturen var att jag möttes av en trevlig lärare som lät mig in och förklarade var lärarfacken låg. Då var det avklarat, tänkte jag, och lade ner min mapp i Markos fack. Sedan bar det av på cykel ner mot stadens tygaffär, och hem igen utan tyg men med en massa idéer.
När jag väl hade anlänt hem och det var god tid för lunch, tänkte jag rensa bort papper som numera var onödiga. Då insåg jag bland högen av papper att jag har glömt att lägga in papprena angående den muntliga kommunikationen, i mappen som numera låg fint placerad i facket tillhörande mr. M. I panik och ångest städar jag undan kaoset i köket och tar reda på alla papper som skulle till det inlämnade arbetet. Jag gjorde mig ett till portfolio och skrev en liten lapp och bad om ursäkt, sedan bar det av i racerfart mot skolan. Väl framme visade det sig att jag missade öppentiden med sex ynka minuter. Så jag fick lägga min andra mapp i någon gemensam korg eftersom ingen ville släppa in mig i lärarrummet.
Detta kommer inte resultera i något bra betyg känner jag. Missar deadlinen, eller klantar till sig totalt.
Efter tabben, bar det av mot vibrationsträningen. Efter träningen kände jag mig mentalt och fysiskt utmattad och ställde in dagens promenad ute i det regnfyllda vädret. Istället byttes det ut till en timmes promenerade framför tv-apparaten på crosstrainern. Resultatet av det var en ofräsch Cecilia med värkande ben. Jag föredrar att gå ute i mörkret och regnet tillsammans med min iPod, stavar och skrämmande tankar, framför att spendera en timme inne i värmen framför tv:n och en maskin som räknar ut hur många kalorier jag bränner samt hur många sekunder jag rör mig. Det är bra att se hur hårt man arbetar, men man fastnar utan problem på att stirra på hur många minuter och sekunder som har gått.
Sedan kom fader min, hem och vi åt middag, diskuterade olika minnen och planer för framtiden följt av rätt värdelöst tidfördriv framför fredagens tv-program. Nu sitter jag här och har avslutat dagens fjärde stora kopp te och tänkte skippa nattläsandet och övergå till sömnens rike.
