It's raining cats and dogs
Idag bar det av till den tredje dagen på mitt kära jobb. Det började ganska lugnt innan den stora rushen då hela undervåningen var fylld med tre japaner, fem amerikaner, två britter, samt en liten förvirrad tysk och så var det jag. Det var kul att få prata med kunderna och vara väldigt social. Det var nog ett plus i kanten. Det var ett danskt par jag först pratade med. Då var det dock maken i paret som hade lite överskott av att vara social. Det var trevligt att prata jobb och hur det är att bo i London med honom, samt att under hela samtalet fick han sen för sig att det skulle vara trevligt att åka till Sverige. Jag vill gärna tänka att hans smarta idé att åka till Sverige var tack vare mig och hur jag var mot dem. Jag försöker få Sverige att se bra ut. Sen var det en amerikansk familj där först den trettonåriga sonen och pappan var uttråkade av mammas noggrannhet när det kom till att kolla igenom alla plagg. Jag frågade dem lite om var de kom ifrån, om det var den första gången de var i Europa, samt lite om Sverige. Det ena ledde in till det andra så tillslut stod vi där och diskuterade en massa utbildningar och hur det fungerar i olika längder. En mycket trevlig familj och de gjorde lätt min dag när de var förvånade över att jag var ifrån Sverige. De trodde att jag var uppväxt i Storbritannien eftersom jag hade en sådan bra engelska. Jag gillar amerikaner aningen mer nu.
Sen var det ganska lugnt under dagen. Jag fick sätta prislappar på en massa plagg när det inte var några kunder där. Sen så kom det in två damer som min boss trodde var ifrån Sverige och var väldigt nöjd över att han hörde när de pratade och uppfattade språket som svenska. Dess personer var inte alls svenskar utan självfallet tyskar. Då blev det en lektion i att förklara hur svenska låter och hur man hör skillnaden mellan olika germanska språk. Det blev dessutom en massa information om de typiska svenska saker, traditionerna och temperaturer under de olika månaderna. Inte bara det utan även de maträtter som är typiskt för det avlånga, glest bebyggda landet uppe i norr som kallas för Sverige. Han var mycket intresserad av det hela och började sen säga en massa konstiga saker som inte verkade ha någon betydelse. Jag fattade inget och log lite smått och skrattade till lite som jag gör när jag inte fattar något av det hela men vill inte verka helt dum. Han förklarade sen att det är en massa talesätt som de har här. Det är visst något de använder flitigt och det är då man märker att man är en utlänning. Han lovade att han skulle lära mig en del så att jag hänger med när britterna kläcker ur sig en massa meningar som är obegripliga.
Sen var det slut för idag och tack för idag så jag städade undan, fick min lön, sen gick jag mot Trafalgar Square för att ta tunnelbanan hem där ifrån. Då anföll en liten japansk karl mig och frågade om jag hade en pund på mig och jag skulle få hans euro i kompensation. Jag ville vara snäll och gå med på hans lilla erbjudande, eftersom jag trodde att han behövde pundet för att köpa en tunnelbanebiljett. Sen visade det sig att han ville växla upp mot en 20 euro eller säkert mer. Det går dock inte att lura mig för att jag vet att en pund är mer värd än en euro. Så han kunde bara slänga sig i väggen eller något liknande och drömma om att kunna lura mig på pengar. Jag må vara ung och verka lättlurad men icke. Det blev att åka hem för mig och hoppas att ingen annan blev lurad av hans fula lilla trick.
Kommentarer
Trackback
