Nedräkningen
Idag så skulle jag och Emil städa ur Northolt, men när i skulle gå blev jag dock kvar med en förförlig huvudvärk. Det är inte lätt nu om man tänker på min diabetes, men snart kommer jag hem. Det visar sig att jag blir kvar hemma längre än vad det var planerat. Från två dygn till åtta dygn. Jag måste få kontroll på mina värden och det är inte så lätt att göra det här verkar det som. Det känns både skönt att komma hem för en lite längre vistelse men det känns aningen lite väl långt. Jag ska inte klaga det blir bra att få fixa en massa saker hemma och sova i sin egen säng etc. Detta här ju också blivit mitt hem nu på senaste tiden. Jag bor ju faktiskt här också, jag har två adresser om inte fler. Det känns nästan konstigt att jag inte vill vara här ifrån så länge, eftersom jag är ett svårt fall med väldigt mycket hemlängtan. Ja men min kära trio som kommer vara kvar här kommer dock inte bli av med mig så lätt. Jag ska tillbaka och leta jobb som en idiot och om det går åt pipsvängen blir det bartenderskola nästa hållplats. Det är nästan så i alla fall.
Ja idag har jag annars orienterat mig runt i området här och gått igenom Burgess Park och försökt fått koll på var alla gator leder till, vilket vanligtvist brukar vara lätt men gatorna är konstiga i vårt kvarter. Jag börjar gilla London trots de isiga trottoarerna och slasken men man får inte glömma att man fortfarande är arbetslös. Det kommer dock att ordna sig, jag ska sätta turbon på max när jag går ut och söker jobb. Det blir schysst det! Jag vill börja jobba känner jag, det måste hända något och jag vill göra något nyttigt och bra. Jobba blir den excellenta lösningen. Sen idag har jag varit på ett internetcafé där jag fixade en biljett till Madame Tussauds. För imorgon kommer Lilli ner tillsammans med Amanda, som är en gammal rumskamrat ifrån Kina. Jag ska gå på vaxkabinetten tillsammans med dem samt att besöka några affärer och turistattraktioner. Det blir väldigt trevligt.
Nu är det nedräkning för om några timmar kommer Anna ner. Snart är kvartetten äntligen hel. Jag känner att det kommer bli en rolig tid framför mig, tills jag åker hem fredagen den 13:de. Jag ser framemot att få Anna som min rumskamrat och att jag snart får träffa Lilli. Det blir nog lite shopping nu de nio dagarna innan Sverige, och förhoppningsvis lite arbetsletande. Det blir spännande!
Elin jag hoppas att det är bra och jag kommer ihåg han som var sir Elton Johns förband. De var ganska bra må jag tycka. Dock var det inte min eller min fars musikstil skulle jag nog våga säga. Om pappa misstycker och gillade musiken stark så ursäktar jag mig. Ja och kära bloggkompanjon, jag kommer vara hemma längre vilket betyder mer tid med dig! Jag ser fram emot en mysig eftermiddag med några stora koppar te.
FINASTE CICCI! Det känns bra att du verkar trivas där borta, härligt att du hittar bättre internetförbindelser osv.. Försöker få tag på fanny, men hon svarar inte på mobilen - vet du varför? Saknar dig så himla mycket, men nu ses vi snart! Ringer kanske i morgon :)
PUSS!!!!!!!!